Det känns bättre nu.

Firade Valborg litegrann.

Tillsammans med en nyfunnen vän som jag tycker väldigt mycket om och hennes dotter.

Cant´you see that I wanna fall from the stars, straight into your arms

A lovers promise never came with a maybe.

Tearin off tights with my teeth

Aiight.

- Mamma när ja blir stor vill ja bli en tjej, som du!

lol

And all is forgiven.

08:10:

- Kom upp nu min vackra mamma!

Smack!

Hahaha Ronald mcdonald!

Ooo ja

Alltså jag måste bara säjat: fy fan vad jag är snygg!!

MVH
kär i sitt eget ego

Han älskar mig.

När jag ligger bredvid och sover räv och väntar på att han ska somna och när han tror att jag verkligen sover då smeker han mjukt och kärleksfullt min kind om och om igen.
Att jag har fått en sådan kärlek!

Jag är mammakatten.

- Mamma, du är mammakatten å ja är bebiskatten (gosar in sig på mitt bröst)

Bajsmakapär!

Jag måste städa, det ser ut som en djävla knarkarkvart här faaaaan vad jag hatar att städa!! *gormar*

"Hata är ett starkt ord" sa en mupp jag dejtade en gång när jag sa att jag hatade ett tv-program, men go fuck yourself, how bout that?

Hitta´ nåra blommer.

I really need to cut that bangs.

ÄNTLIGEN!

Till sist lyckades jag lista ut hur man laddar ned låtlistor till mobilen - lyckan!!

Kissie redigerar mina kommentarer.

Som ett litet experiment har jag kommenterat bloggaren "Kissie" med ärliga, genusmedvetna och ofta kritiska kommentarer, utan att nedvärdera henne, det intressanta resultatet är att hon tar bort mina kommentarer och i stället själv kommenterar sitt eget inlägg i mitt namn men nu med en pro- Kissie kommentar som exempelvis "Fan va het du är!!"

Any everyday advice Yoda gives makes me giggle.

You go girl!

Jag lunchade med min favoritkollega i torsdags (han är 58 år) och under lunchen kom en bekant till honom (60 år) och slogs sig ned hos oss. Samtalet vände då till att bli, i brist på ett bättre ord, gubbigt. Det talades om golfrundor, näringslivet och bilar och detta gubbkalas toppades med klassiskt gubbskratt.

Efter en stund ursäktade jag mig (av tristess) och sa att jag tänkte ta min lunchpromenad.

- Akta dig för fula gubbar höhöhöhö (gubbskratt)!
- Oroa dig inte, jag åt just lunch med en.

My love is your love.

Jag har svårt att känna att jag någonsin skulle kunna känna så här för någon man förutom för min son. Den kärlek jag känner till honom överskuggar all annan kärlek jag någonsin känt- och kommer att känna. Och det är väl så det ska vara. Du har tuff konkurrens framtida kärlek.

RUmor ärvde inte "rätt" genuppsättning.

Jag vill verkligen inte vara sån men Rumor Willis har inte ärvt sin mors skönhet. Det ska inte spela någon roll men man ljuger om man säger att det inte gör det för utseendet spelar roll, mer eller mindre beroende på självkänsla, det jag vill ha fram är att det måste kännas orättvist att ha en sån vacker mamma medan man själv inte fick ärva dessa drag och detta särskilt i Hollywoods allgranskande fotoblixtljus.

Flygkraschmani.

Nu har jag blivit "besatt" av en annan grej (tack och lov?) och det är: flygkrascher. Jag anar en röd tråd i mina senaste "besattheter", eller "besatt" och "besatt" det låter så negativt, vi kan väl kalla de för "intresseskov" i stället va? Okej. Hur som helst, den röda tråden för mina intresseskov; ond bråd död. Först Kurt Cobain, sedan morden i Arboga och nu flygkrascher.

Varför? Kan man undra. Svaret är: jag vet inte.

07:05

Bolibompa 07:05
- Mamma varfö tar dom roboten till fängelsen, har den vari dum?
- Antagligen.
- Får man gå till fängelset på en gång om man vari dum?
- Nej först är det rättegång.
- Varfö de?
- För att annars vore det en fasciststat.
- Va är de?
- Eeeeeeh... det förklarar jag när du kan förstå det, ät din smörgås nu.

Den som ändå vore 5 år igen!

- Ska vi plantera tomater i sommar?
- Jaaaa! Där nere på gården!
- Mja jag tycker att vi planterar dem i en stor kruka på balkongen så att ingen annan eller rådjuren äter upp våra tomater.
- Men kan inte rådjuren komma upp på balkongen?
- Nej de kan inte klättra på väggar.
- Men kan dom komma in genom dörren då?
- Nej.
- Men dom kanske har nycklar?
- Haha nej det har de inte GULLIS!- Sluuuutaaaa ja e fem år fasktist!

Noja!

Äntligen!

"Kärleksmums" ska vara gjorda med en svkätt kaffe i glasyren, annars är det inte äkta "kärleksmums" dagens konditorier gör dem uteslutande UTAN kaffe, vilket är fel. Äntligen fann jag en äkta och därför inmundigade jag den som vore den Kristi lekamen ehuru jag är ingen android vilken saknar impulser, dessvärre, det står er fritt att tolka.

Snark.

Hejsan. Ja äj väjdens sötaste hund - ever. Hej då.

Förvisad.

Den lilla filuren som jag bara får låna i dag gör något med mig; hon tar bort min ensamhet. En tyst kommunikation sker oss emellan och det är ständigt närvaron av ett annat medvetande, i hundformat förvisso, som håller ensamheten utanför ytterdörren, jag föreställer mig den som en ljusgrå varelse utan ansikte, liknande gubben på övergångsskyltarna och nu sitter den ute i trapphuset och väntar men kan inte komma in.

Trubbnos.

Det ligger någon i min fåtölj!

 Nej det är inte en avsågad kroppsdel det är hennes tuggben, eller tjo det är ju förvisso en avsågad kroppsdel men äh det var inget.

Natural born dog whisperer?

Jag är hundvakt för första gången i dag. Det första hunden gjorde var att kolla ranghierarkin. När hon testat mig x antal gånger utan annan effekt än att jag lugnt och bestämt sa "Ner" så goddtog hon att jag är chefen. Nu verkar hon orolig över när jag försvinner ut ur rummet, hon följer efter mig och sitter och tittar på mig när jag diskar etc. kanske är det för att jag nu är hennes flock och flockledare och därför måste hon veta var jag är hela tiden. Nu ligger hon i min fåtölj och sticker med jämna mellanrum upp sitt übersöta huvud för att kolla vad jag gör, hon är den sötaste hund jag någonsin sett, i mitt tycke.

Hur tråkig är jag på en skala?

När jag öppnar mitt Google:

Stänga ned eller ej.

Jag kan inte bestämma mig för om jag ska ha bloggen kvar eller inte. Jag frågar mig varför jag har den och jag kommer fram till att det är för att skrivandet är som en kroppsfunktion för mig; obetvinglig, det måste bara göras, det bara är, en oseparabel del av mig liksom hungern. Måste jag skriva det offentligt då? Mjaä, det måste jag inte men alla, inklusive jag, har ett visst mått av bekräftelsebehov, mitt är ganska litet i jämförelse med gemene mans men visst vore det fint om jag blev uppmärksammad på grund av mina ord men det är inte huvudorsaken till att jag valt ett socialt media för att uttrycka mitt behov, huvudorsaken är att det är ett väldigt praktiskt och dessutom layout-fint sätt att spara mina texter på, som ett litet hem i cyberrymden.